Snart \u00e4r jag mormor och det \u00e4r en ny k\u00e4nsla, en ny tanke, en ny epok av livet. En rolig s\u00e5dan. Om n\u00e5gra m\u00e5nader till \u00e4r jag farmor ocks\u00e5 f\u00f6r den delen. Ytterligare en ny k\u00e4nsla, ny tanke, ny epok. Nu \u00e4r det inte jag som \u00e4r gravid! Nu \u00e4r det mina barn som ska ha egna barn. Tv\u00e5 av dem inom loppet av ett \u00e5r. Roligt!! Det ska bli roligt att f\u00f6lja ytterligare barn in i detta liv. Man s\u00e4ger ”snart ska jag bli” men sanningen \u00e4r att i den stund ett nytt liv b\u00f6rjat v\u00e4xa s\u00e5 \u00e4r man det ju redan. \ud83d\ude42 S\u00e5 jag \u00e4r mormor. Jag \u00e4r farmor. H\u00e4rligt. Jag minns graviditeterna med mina barn. Jag minns k\u00e4nslan av overklighet i b\u00f6rjan innan det b\u00f6rjade k\u00e4nnas\/synas. Jag minns fascinationen \u00f6ver de sm\u00e5 sparkarna som k\u00e4ndes som fiskstj\u00e4rtar. Jag minns hur ”less” man var p\u00e5 slutet – inte p\u00e5 att man skulle bli mamma, men nu ville man ju att bebis skulle komma ut. Man l\u00e4ngtade efter att f\u00e5 m\u00f6ta sitt \u00e4lskade barn. Varje g\u00e5ng. Efter alla f\u00f6rlossningar utom en (den f\u00f6rsta) sa jag ”aldrig mer” och s\u00e5 \u00e4ndrade jag mig en tid efter\u00e5t och det blev fler. Det blev sju f\u00f6rlossningar. Sex av mina framf\u00f6dda barn lever och jag \u00e4lskar dem \u00f6ver allt annat. Tv\u00e5 av barnen bor hemma. Det barn som inte lever (Rasmus) har jag med mig i minnet\/hj\u00e4rtat och varje dag g\u00e5r en liten tanke \u00e4ven till den tid vi hade med honom. Inte lika ofta t\u00e4nker jag p\u00e5 d\u00f6dsdagen – \u00e4ven om den finns d\u00e4r i bakgrunden. De barn som inte bor hemma och som f\u00f6ddes inom f\u00f6rsta \u00e4ktenskapet t\u00e4nker jag p\u00e5 varje dag, de h\u00e5ller jag varmt i mitt hj\u00e4rta. De \u00e4r vuxna nu. De lever sitt liv. <\/p>\n
Livet fascinerar mig. Det \u00e4r s\u00e5 mycket som ska fungera f\u00f6r att vi ska kunna leva. Det \u00e4r komplext och vi \u00e4r komplexa som individer. Jag \u00e4r fascinerad av hur allt fungerar och hur det ena ger det andra. <\/p>\n
Jag \u00e4lskar livet, maken, alla mina barn … ja … jag \u00e4r glad \u00f6ver min livserfarenhet f\u00f6r att den ger mig s\u00e5 mycket idag. Det har varit m\u00e5nga jobbiga och sv\u00e5ra \u00e5r\/h\u00e4ndelser. Men jag har utvecklats med det och p\u00e5 efterhand ser jag min egen styrka. Det kr\u00e4vs styrka och mod, t\u00e5lamod, uth\u00e5llighet men \u00e4ven sk\u00e4lvmedk\u00e4nsla f\u00f6r att kunna f\u00f6rh\u00e5lla sig till mina livserfarenheter. Jag har allt det. Jag har alltid haft ett hopp och en tro att morgondagen kan komma med n\u00e5got b\u00e4ttre \u00e4n det dagen givit – n\u00e4r det har varit en sv\u00e5r dag. Jag har alltid haft en nyfikenhet p\u00e5 livet och varf\u00f6r m\u00e4nniskor fungerar som de fungerar. Vad som leder till vad. Jag tror ibland att det kan vara den nyfikenheten som gjort att jag \u00e4nd\u00e5 har klarat av de v\u00e4rsta tiderna ocks\u00e5. \u00c4ven jag var ett litet barn en g\u00e5ng – dotter till min mor. Sedan fick jag sj\u00e4lv barn och nu ska tv\u00e5 av mina barn f\u00e5 barn och jag f\u00e5r barnbarn, min mamma blir mormorsmor\/farmorsmor. <\/p>\n
Livet g\u00e5r fram\u00e5t med nya individer att \u00e4lska och ge k\u00e4rlek. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Snart \u00e4r jag mormor och det \u00e4r en ny k\u00e4nsla, en ny tanke, en ny epok av livet. En rolig s\u00e5dan. Om n\u00e5gra m\u00e5nader till \u00e4r jag farmor ocks\u00e5 f\u00f6r den delen. Ytterligare en ny k\u00e4nsla, ny tanke, ny epok. Nu \u00e4r det inte jag som \u00e4r gravid! Nu \u00e4r…<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[],"class_list":["post-1214","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-blandat"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/tronestam.nu\/levinuet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1214","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/tronestam.nu\/levinuet\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/tronestam.nu\/levinuet\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/tronestam.nu\/levinuet\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/tronestam.nu\/levinuet\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1214"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/tronestam.nu\/levinuet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1214\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/tronestam.nu\/levinuet\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1214"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/tronestam.nu\/levinuet\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1214"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/tronestam.nu\/levinuet\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1214"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}