Jag har alltid lite problem med den h\u00e4r delen av \u00e5ret. Det n\u00e4rmar sig en f\u00f6delsedag 25:e f\u00f6delsedagen inklusive sj\u00e4lva f\u00f6rlossningsdagen den 9\/1-1998. Vi han aldrig fira 1-\u00e5rsdagen ”p\u00e5 riktigt”. Konsekvenserna efter denna lilla grabb finns fortfarande, d\u00e5 det satte s\u00e5 starka sp\u00e5r i mitt liv och mitt m\u00e5ende att det tog m\u00e5nga \u00e5r f\u00f6r mig att komma in i ett funktionellt liv. Det har p\u00e5verkat relationer till de jag \u00e4lskar mest. Mina egna barn, min d\u00e5varande mans\/Rasmus pappa, min mans barn, min nuvarande man, relationen till mig sj\u00e4lv. Nu g\u00e5r det ju lite \u00e5t r\u00e4tt h\u00e5ll sedan n\u00e5gra \u00e5r tillbaka. Det \u00e4r bra och jag \u00e4r stolt \u00f6ver min resa tillbaka eftersom jag faktiskt aldrig trodde att jag skulle ha en utbildning, \u00e4n mindre p\u00e5 universitetsniv\u00e5.<\/p>\n
Revanschen p\u00e5 livet sj\u00e4lvt har dock tagit energi och dessa sp\u00e5r finns ocks\u00e5 att ta h\u00e4nsyn till. Det f\u00e5r inte bli ”allt\/inget” igen. Blir det INGET s\u00e5 f\u00e5r jag sv\u00e5rt att ta mig tillbaka till ”n\u00e5got”. D\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste jag h\u00e5lla koll p\u00e5 min balans i livet och det \u00e4r sv\u00e5rt ibland. Just nu \u00e4r jag ledig och d\u00e5 kommer alla effekter av att hinna k\u00e4nna.<\/p>\n
P\u00e5 Rasmus f\u00f6delsedag (25 \u00e5rsdagen) kommer jag att stiga upp och g\u00e5 och jobba. Dagen underl\u00e4ttas en del av att jag kommer att vara sysselsatt. Men s\u00e5 vet jag ju ocks\u00e5 att de m\u00e5nader som var hans livstid kan bli sv\u00e5ra. Dessutom kommer graven inte att vara kvar. Jag tror att det \u00e4r det b\u00e4sta ocks\u00e5 f\u00f6r att det inte h\u00e4nder s\u00e5 ofta alls att jag \u00e5ker till graven. Men det \u00e4r ett nytt steg. Bara vetskapen att den finns d\u00e4r har varit en del av mitt liv. Men platsen kommer att delas med n\u00e5gon annan som tar \u00f6ver den, ytterligare n\u00e5got jag inte vill. Jag vill inte att n\u00e5got annat barn ska beh\u00f6va d\u00f6. Det kommer att ske, och sannolikt \u00e4r denna rad av gravar till\u00e4gnad barnen som inte f\u00e5r leva. Det \u00e4r fint p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt ocks\u00e5. Kvarlevorna finns d\u00e4r och Rasmus i mitt minne och i mitt hj\u00e4rta. Inget kan ta det i fr\u00e5n mig.<\/p>\n
Jag f\u00f6rs\u00f6ker just nu jobba p\u00e5 relationerna. Men med barn s\u00e5 utspridda i landet \u00e4r det sv\u00e5rare. Jag \u00e4r inte s\u00e5 mycket f\u00f6r facetime, telefonsamtal och liknande.<\/p>\n
Jag \u00e4r dock GLAD att jag ska \u00e5ka norrut till en av s\u00f6nerna och tr\u00e4ffa barnbarnen. Kan h\u00e4nda att jag tr\u00e4ffar ytterligare en son. Kanske \u00e4ven den \u00e4ldsta. Det beror p\u00e5 tiden\/orken.<\/p>\n
Jag har en sorg och saknad inom mig f\u00f6r de \u00e5r de \u00e4ldre barnen inte har bott tillsammans med mig. Kan ej f\u00f6r\u00e4ndras. Men det s\u00e4tter sp\u00e5r. Kanske hade jag l\u00e5ga tankar om mig sj\u00e4lv, jag tror faktiskt det, som sa att jag inte skulle klara att ha barnen. Kanske hade jag vunnit energi p\u00e5 att k\u00e4mpa f\u00f6r att kunna ha dem mer. Men 25 mils avst\u00e5nd g\u00f6r ju allt sv\u00e5rare. Det spelar inte n\u00e5gon som helst roll om jag spenderar fler \u00e5r med att m\u00e5 d\u00e5ligt av detta, det blir bara negativa spiraler av det.<\/p>\n
Jag g\u00f6r s\u00e5 gott jag kan och f\u00f6rs\u00f6ker utvecklas i det.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Jag har alltid lite problem med den h\u00e4r delen av \u00e5ret. Det n\u00e4rmar sig en f\u00f6delsedag 25:e f\u00f6delsedagen inklusive sj\u00e4lva f\u00f6rlossningsdagen den 9\/1-1998. Vi han aldrig fira 1-\u00e5rsdagen ”p\u00e5 riktigt”. Konsekvenserna efter denna lilla grabb finns fortfarande, d\u00e5 det satte s\u00e5 starka sp\u00e5r i mitt liv och mitt m\u00e5ende att…<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":3424,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[10],"tags":[],"class_list":["post-3619","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/tronestam.nu\/levinuet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3619","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/tronestam.nu\/levinuet\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/tronestam.nu\/levinuet\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/tronestam.nu\/levinuet\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/tronestam.nu\/levinuet\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3619"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/tronestam.nu\/levinuet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3619\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/tronestam.nu\/levinuet\/wp-json\/"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/tronestam.nu\/levinuet\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3619"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/tronestam.nu\/levinuet\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3619"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/tronestam.nu\/levinuet\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3619"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}