Det har gått 37 hela dygn och det 38:e dygnet tickar på – helt utan cigaretter. Känns skönt. Det känns skönt att kunna andas. Det känns skönt att kunna vara inne, inte behöva planera när jag ska gå ut, inte behöva ta på mig skor och kläder för att jag ska ut och röka. Om och när (förstås 😉 ) som jag klär på mig så är det för att jag vill och inte är beroende. Det jag behöver finns snarare inne och även i form av rörelse ute, ensam och/eller tillsammans. .
Att lägga om hur jag lever livet får ta tid.
Jag har en tendens eller snarare en vana att dra mig undan helt för att inte utsätta mig för risken att blir irriterad över något. Om jag blir irriterad över något har jag just nu lite svårare än vanligt att hantera det – hemma. Och har men semester är man mer hemma med sin familj. 🙂